Jag tror att de som säger så vet inte riktigt vad kbt egentligen är – "psykobabbel, hjärnskrynklare, jag vill inte älta mitt förflutna, prata löser inga problem" osv osv. Det finns många förutfattade meningar men kbt är inget av det jag nyss skrev. Det är inte samma som att gå till en psykolog; vill man inte älta det förflutna så gör man inte det – fokus här och nu; de försöker inte lösa dina problem, det får du i så fall göra själv; och att prata är inte det primära.
– våra tankar däremot - det är vårt fokus.
Kognitiva samtal handlar om att
förändra tankemönster eller kanske ännu mer om att göra oss
medvetna om de tankemönster vi har och hur vi själva kan
jobba med dem.
Jag tänkte försöka förklara det så
enkelt jag kan – outbildad som jag än så länge är. Ni som är intresserade hänger på:
Man kan säga att vi har tankar på tre
olika plan. Det understa planet av tankar styr vårt sätt att tolka
oss själva och världen omkring oss – vi är sällan medvetna om
detta plan.
Nästa plan består av en hel del
antaganden av hur saker och ting ”bör” vara. Hur ”man ska”
vara, vad ”man måste” göra osv. Detta plan är vi inte heller
så medvetna om ifall inte våra antaganden om hur det ”ska” vara
krockar med någon annans antaganden.
Det sista planet är våra automatiska
tankar. Dessa kan lära oss att förstå hur våra plan ett och två
ser ut. Du kanske tror att du har koll på det, men kanske det inte
alls är som du tror! ;) Våga testa.
Vad vi lägger märke till automatiskt
har att göra med våra antaganden om oss och allt omkring oss, och gör att våra tankar tar en viss form. Dessa tankar
bara kommer, vi kan inte styra dem – därav kallas de automatiska. Vi
är ofta så vana vid dem att vi knappt vet att de finns. OM vi inte
jobbar på att hitta dem.
Ja det kan ju vara jobbigt tänker du,
man tänker ju ganska många tankar varje dag. Absolut, men alla kanske inte är
dysfunktionella och påverkar resten av ditt liv negativt. Det är
bara dessa vi vill lokalisera och förändra, de andra kan vi strunta i.
Vi kan ta ett exempel ur mitt eget liv.
* Jag har bokat en träff med en god vän
som jag saknat mycket och som jag inte sett på länge.
* Vännen hör av sig och ber att få
omboka för något har dykt upp. Den automatiska negativa tanken säger: ”hon tycker inte
det är så viktigt att ni träffas – du betyder inte så mycket
för henne”.
Innan jag var medveten om att jag HADE
den tanken kunde jag bara känna efteråt att jag var väldigt
ledsen, kände mig nere och oönskad. Men jag förstod inte varför
eftersom jag inte gjort någon koppling. Nu när jag lokaliserat den automatiska tanken kan jag efter denna typen av
situation få samma känsla men då har jag jobbat in en ny
tanke ”oj, nu tänkte du så där negativt igen som du absolut inte
har någon grund för att tänka – TROR du verkligen att det är
så eller har hon helt enkelt bara för mycket att göra just nu?”.
Många gånger går det då fortare att ”komma tillbaka” när jag
lärt mig identifiera och förändra mitt tankemönster.
Jag tror helt seriöst att alla
människor hade mått bra av att lära sig förstå hur vi tolkar
vår omvärld, vilka våra antaganden är och vilka automatiska tankar
vi har och hur vi kan förändra de som påverkar oss negativt.
För er som vill, var lite extra
medvetna om era tankar under veckan som kommer. När ni varit med om
något och ni känner att sinnesstämningen förändras, oavsett om
det är till det bättre eller sämre, reflektera och skriv ner.
Kanske du lär dig något! :)
Dela gärna med dig till mig om dina
tankar och funderingar kring det! Jag vill gärna veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar