Tankar

Jag vill att du som läser ska tänka på något - precis vad som helst – utom en rosa elefant.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild från clipartonline.net

 

 

 

Hur gick det?

Jag gissar att de flesta direkt fick upp en bild på en rosa elefant oavsett om det var meningen eller inte. Det här med tankar är verkligen helt fascinerande. En människa som är fri från psykisk ohälsa märker inte av dem på samma sätt även om de finns där. Alla människor tänker. Någonstans mellan 65-80.000 tankar om dagen dyker upp i vårt huvud. För någon som inte mår bra kan tänkandet ställa till mer än det gör nytta. De kan kräva en hel del arbete bara för att göra sig själv medveten om att man HAR tankarna och sen faktiskt våga jobba med dem. Till skillnad från att t.ex. välja att röra på sig eller välja att sitta helt still så kan vi inte välja att inte tänka. Ibland är det enkla tankar som ”titta där kom en likadan bil som jag har” och där tar tanken slut. Men, ibland är det längre tankemönster av först en olusttanke, ”Tänk om han/hon inte älskar mig längre”, följt av tröstetankar som ”nej, men det är väl klart att han/hon gör. Nu nojjar du”.

För oss som hamnar i en ond spiral av olustttankar följt av tröstetankar kan det vara svårt att bryta mönstret av grubblandet/ältandet. Vi är helt enkelt fast i spiralen och den intelligens vi vanligtvis har försvinner gärna rätt ut genom fönstret.

Jag kan detta för jag har verkligen varit, och ÄR fortfarande ibland, väldigt aktiv i mitt grubblande. Jag minns speciellt en händelse av tankar som tydligt visar hur nedsatt intelligensen blir när man är långt nere i spiralen. Långt ner i "dumstruten" som min terapeut brukar säga. :) Jag kommer hem en solig eftermiddag efter jobb och min dåvarande fru står i trädgården och pratar med grannen på andra sidan häcken. Hon ser mig och ler och säger hej. Hur normalt som helst. Han nickar och hälsar han också.

Mina tankar: ”Det var ju ett verkligt kärleksfullt bemötande när man inte setts på hela dagen – not”, ”fast hon behöver ju inte tokavbryta sitt samtal bara för att jag kommer”, ”men lite mer glädje för att jag kommer hem vore ju trevligt”, ”men de kanske är mitt i ett viktigt samtal”, ”men hur viktigt kan ett samtal med en granne vara”, ”hon kanske inte älskar mig längre”, ”de kanske har en relation som de döljer för mig”, ”hon kanske vill skilja sig och vara med honom istället”.

När jag läser tankarna nu så kan jag himla med ögonen över hur tankarna tog över min intelligens och grävde ner mig mer och mer i den depression som jag befann mig i, och jag kan se orimligheten i tankegången, men då – då var jag säker på att tankarna hade rätt.

Vissa människor har helt sunda tankemönster, de behöver inte fundera så mycket och behöver inte förändra sina tankemönster – de är redan sunda och riskerar inte den brist på intelligens som min tankegång ovan hade. Om en negativ tanke dyker upp avfärdas den och så är det inte mer med det. Vi andra har fullt sjå att samtala med oss själva fram och tillbaka, fram och tillbaka - vi kan behöva jobba med våra. Det är inte roligt och inte lätt, men det går.

För er som vill så får ni därför en start av mig, bli medveten om de tankar du har. Jag har själv aldrig skrivit upp dem fysiskt på papper utan bara noterat dem i huvudet, men för vissa är det bäst med papper och penna för att synliggöra problematiken i tankarna. Bestäm en tidsperiod då du ska notera dina tankar. Är de oftast negativa eller positiva? Olustiga, tröstande?

Vet man inte vilka tankar man har så kan man inte förändra dem.

Med önskan om en fortsatt trevlig vecka,

/L