torsdag 25 maj 2017

En månad - träningsdags!

Den 23 april, för en månad sedan tyckte jag att det fick räcka. Då hade jag varit deltidssjukskriven i 8 dagar. Tålamod är väl kanske inte en av mina starkaste sidor alltid... 😊 Nu har det gått lite mer än en månad sedan det inlägget och det har faktiskt gått framåt. Ett litet steg bakåt någon gång när jag tänkt att jag klarar mer än jag var redo för, men återhämtningen efter mina övertramp går fortare och fortare.

Den 6e maj genomförde jag Toughest med Isa och hennes ena bror. Jag var helt klart förberedd på att hoppa av, men till min förvåning klarade jag mer än vad jag gjorde förra året och det var som om en mental spärr försvann, som suttit i huvudet sedan mötet med min läkare i början på april. Jag är redo att börja träna igen, inte som förr, men BÖRJA. Och bara det känns underbart och jag vet att det kommer ge mer energi till resten av livet också.
Dock vill jag säga att jag inte ignorerat mitt problem eller lullat framför Netflix under månaden som gått. Jag har läst artiklar, forskning och böcker om stress; jag har provat hemska meditationsövningar som inte fungerat, testat någon som känts ok, jag har sovit, tagit powernaps, och jag har andats djupa andetag flera gånger varje dag. Absolut är det lite ”duktig flicka” över detta, men också en jävla anamma att jag SKA inte fastna här.

Jag har börjat se mig om efter lite andra jobb (tips mottages fortfarande gärna), skickat iväg några ansökningar och försökt fundera över vad mer jag kan tänka mig att ägna mig åt.
För någon dag sedan träffade jag några av mina ”gamla” seniorer igen. Underbart. Saknar fortfarande dem hur mycket som helst. Kanske jag skulle jobba på en träffpunkt för seniorer..., det hade jag älskat.
Ja, det är mycket tankar som går runt kring detta, men, jag känner av små tecken till bättre mående – det går långsamt - som rehabträning; men precis som kroppen blir starkare och stabilare av rehab, blir jag mer medveten och uppmärksam på mig och min kropp av det arbetet jag gör med mig själv. Jag räknar med, och kan leva med, lite bakslag, så länge jag fortsätter långsamt uppåt igen. 💪🌱

/L








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar