lördag 28 februari 2015

Min lördag vecka 9

Lördag, den sista februari och jag är nyligen hemkommen efter en hel dags arbete. Jag klagar förvisso inte, men får erkänna att morgondagens lediga timmar kommer uppskattas ordentligt även om jag kommer jobba lite hemma. De senaste dagarna har jag fått tre kommentarer från olika medlemmar - "sover du här", "åkte du aldrig hem", "jobbar du varje dag" - jag antar att de tycker att de alltid ser mig på gym...
Trevligt tycker jag.


Och jo - jag hinner faktiskt få in mina egna pass också :)




















Nästa vecka kommer bli extrem, efter denna veckans inställda timmar för att köra PT-vecka på gymmet, så har jag mycket att ta igen. Hela veckan har jag funnits tillgänglig under två timmar på gymmet då jag har haft allt från gratis analyser till roddtest med en PT-timme som pris och tips för att undvika axelskador. En hel del frågor och nyfikna medlemmar - det är verkligen inte fel att bara "finnas" i gymmet-strosa rundor och tipsa, peppa och fråga - många vågar ställa sina frågor när de märker att jag har tid och intresse.

Idag hade jag min sista PT-timme med en härlig grupp fotbollstjejer som jag kört stabilitet, rörlighet och balans med ett antal gånger sen december månad. Nu är det dags för dem att ta med sina nya kunskaper och övningar ut på planen - lycka till Eskilsminne! :)


Min chef sa för några dagar sedan till mig i ett sms något som följt mig ett tag. "Kul att du lever din dröm". Och det är väl inget nytt precis att jag trivs med mitt jobb, men jag har aldrig hört det uttryckt på det viset- tänk så jäkla BRA jag har det... det är få förunnat att känna så för sitt jobb så jag säger bara det - våga satsa på det du vill göra. Det kan ta ett tag - men fasen vad skönt det är att kunna säga att ja, jag lever min dröm.




Hoppas ni alla få en fortsatt bra helg! Ser fram emot en ny vecka efter morgondagens uppladdning! Sov gott!

onsdag 11 februari 2015

En perfekt dag

IDAG är det mycket som snurrar rundor i mitt huvud. Det var LÄNGE sen jag hade en dag så underbar som denna och eftersom jag är en sådan person som alltid ska analysera allt (ibland överanalysera...) så sitter jag nu och funderar på "vad gjorde denna dagen så extra speciell och så extra energifyllande jämfört med andra dagar?"

Dagen började med en alltför tidig ringning av väckarklockan (dock inte ovanligt - den ringer alltid för tidigt i min mening men upp kommer jag ändå alltid!) och jag visste att jag skulle ta barnen till dagis på egen hand för första gången (ja, första gången någonsin, vi gör det alltid tillsammans!). Jag ställde in mig på ett herrans liv att "vi vill ha MAMMA", men nej - två små änglar hade jag hela morgonen. Kläderna kom på, tänderna borstades, det kissades och båda vandrade nerför trappan utan protester. Iväg till dagis, jag lämnade in dem utan protester-fick slängpussar och vinkningar i fönstret och sen tillbaka hem.
Inplanering av tider med kunder - både helt nya och rutinerade - dagarna fylls fort. Nyopererade frun kommer ner och får lite te och vi småpratar lite innan jag beger mig till jobb och hon sätter sig i soffan med svärmor som jag vet kommer ta väl hand om henne hela dagen.
En PERFEKT morgon, kan det bli bättre?
Jodå - resten av dagen i samma anda: Iväg till gymmet där jag möts av först den "lilla röda G N O" - den bilen på parkeringen gör att man blir glad direkt - chefens bil - ovanlig effekt av att se bossens bil, men så är det. Sen såg jag den vita NW-bilen och inser att Suss är på plats - guuuu vilken inspirationsförmiddag jag ska få.
Och det fick jag - inspirationsföreläsning om sälj och service - och om jag inte var taggad förr att få folk att förändra sina liv med hjälp av mig som PT och Nordic Wellness som gym så är jag bara ÄNNU mer på g nu.
Faktiskt - jag är en SUPERHJÄLTE!




















Mitt jobb är ju HELT FANTASTISKT egentligen! Hur många får vara med och hjälpa folk göra totalomvändningar i sina LIV? Hjälpa dem bli starkare fysiskt och psykiskt, få dem att inse hur mycket de kan klara av, hur mycket de kan förändra, och hur mycket de kan förbättra sina liv med bara några enkla medel. Jag vet att är lite löjlig, men håret reser sig på mina armar när jag tänker på vart jag har varit och vart jag nu är. Nöj er ALDRIG med mindre än ni förtjänar - när man är på rätt plats så är allt - ALLT arbete värt det.






Mycket av det som Suss sa på föreläsningen VET jag ju redan - det är ju inte atomfysik precis - men ibland blir man "hemmablind", frasen att bli "set in your ways" är så sann, man bara "maler på" - dagarna som gick, inte visste jag att det var livet. Det är ju bara för tragiskt. Hon frågade i slutet på föreläsningen -vad tar ni med er från idag. Just nu vet jag inte vad jag svarade när vi satt där, men nu känner jag att det jag tar med mig var: "när du känner att det är dags för en förändring - gör den. När du känner dig "färdig" - gå vidare. Där du brinner - där stannar du. Förändringar sker när du vågar ge dig ut utanför ditt trygga staket, utanför din comfort zone." Jag tror jag hittat mitt eget mantra:
Våga - Brinn - Vinn.
















Jag lämnar er ikväll med en lite djupare fundering - vad brinner du för? Gör du det du brinner för?

God natt alla - ha en underbar kväll.

/L

 

tisdag 3 februari 2015

Oj oj...

Jodå, nu är det snart dags - jag känner hur jag mentalt mer och mer ställer in mig och det har tagit lite tid men nu närmar jag mig. Ja, ni ska inte skratta - jag ska sluta dricka mina två Celsius om dagen...
Kände på mig att ni skulle skratta, men faktum är att det är GOTT. Jag märker inte precis någon skillnad mot de dagar jag INTE dricker - rent orkes/energimässigt, men det är förbannat gott till skillnad mot vatten... Det har mer blivit en vana än något annat - vanor är svåra att bryta. Det FINNS där, därför dricker jag. Jag har PWO jag inte öppnat ännu (både på grund av sjukdomarna jag haft ett tag så klart, men också pga att jag inte vet hur det reagerar med Celsius) som jag tänker sätta igång med så fort träningen blir regelbunden igen (vilket jag hoppas är snart nu när det gått en vecka sen jag tog vaccinet mot pneumokocker).
 
Igår var jag hundvakt till Nikons bästa kompis Revan. Mysig dag med mycket fotografering... KAN man få för många foton på sina små hjärtan?! ;)
 
 
Jag ser dig inte - du FINNS inte
Revan - aka PADDAN
 
Nikon vänster, Revan höger :)

Sitting on top of the world
  
Jodå, de KAN gå fint, men de måste
anstränga sig!
 
Denna veckan (till skillnad från vilken vecka då...?) är det verkligen fullbokat. Dags att börja boka in lunchtiderna också då kvällstiderna redan är fulla fram till och med söndag.
Denna veckan blir premiär för crosscage-pass i Löddeköpinge - så då ser ni mig HÄR:
 
 
Stor och rymlig bur - här kan vi hitta på mycket hyss. Onsdag 8.00 och 18.00. 
 
Nu är det PT-planering som gäller innan det är dags för hundpromenad, matlagning och jobb.
 
På återseende.
/L

söndag 1 februari 2015

Tjat tjat

"Du är så tuff Linda, vi är faktiskt gamla!", "jag vill hellre har 1-kilosvikten". Vad ska du med den till tänker jag... Om inte en sjukgymnast specifikt sagt att det är minimal belastning som gäller så vill jag att vi tänker TUNGT.
Jo, visst tjatar jag på mina seniorer - men bara för att jag tycker om dem så mycket och vill att de ska hålla så länge som möjligt. Det är ju tillsammans med mig som de kan VÅGA ta de tunga vikterna - jag vet vad som är rätt, vad som är skadligt och vad som faktiskt är bra för dem.

Det är ingen hemlighet att jag är väldigt förtjust i forskaren Michail Tonkonogi och hans kunskaper kring träning för äldre (och yngre för den delen), och jag tycker han uttrycker det bra när han säger:
"– Någon gång i veckan måste du spänna musklerna till max för att signalera till kroppen att ”jag behöver de här musklerna”."
Att lyfta en 1-kilosvikt är inte att spänna muskeln till max. Med max ansträngning kan man se att äldre faktiskt kan behålla sin muskelmassa. Efter 60 minskar muskelmassan fortare och det är viktigt att träna för att behålla dem-det går helt enkelt inte att "lulla".
Jag hade en kvinna som kom in till gymmet för ett tag sedan "Har ni några fler som jag -över 60...? Jag har aldrig tränat förr men ja, det är väl kanske dags nu - kan man göra något åt en sådan som jag eller är det för sent?"
Självklart är det inte för sent! Faktum är att äldre som börjar träna och som tidigare inte tränat kan få mellan 100-150% ökning i sin muskelstyrka. Tänk om man själv kunde ha den procentsatsen i sin träning?! ;)

Många av de skador som seniorerna på gymmet och på mina pass har fått kommer från tillfällen då de har varit tvungna att jobba snabbt/reagera snabbt för att t.ex. undvika fall. Hos äldre tar det länge tid för att utveckla explosiv kraft då de snabba muskelfibrerna blir färre med åren. Musklerna måste kunna jobba snabbt om man ska återfå balans vid ett fall/hinna stoppa fallet genom att sätta fram en hand/ben osv, -tränar man inte de snabba muskelfibrerna så blir förmågan för muskeln att dra ihop sig försämrad och reaktionsförmågan långsam.
Träna tungt, träna fort.
Jag säger som pappa - livet börjar vid 60 :)