torsdag 19 juli 2018

Good day

Nu börjar det kännas "konstigt".
Jag har mått riktigt bra i säkert 3 hela veckor. Visst, jag är trött, ljudkänslig, lättstressad och lättirriterad fortfarande, men jag mår BRA. Jag förstår att detta är något som för de flesta bara ÄR, men för mig är det ett stort WOW och det är inget som går mig obemärkt förbi. Alla som sällan eller aldrig lever med det gråa molnet ovanför huvudet kan nog inte förstå, men helt plötsligt kommer en känsla av "kan det vara så här", "är det så här normala människor har det"? Självklart är världen fortfarande på väg käpp rätt åt fanders med nya Hitlerfasoner och hemsk främlingsfientlighet men i MIG, inuti mig mår jag bra.
Är det min nya medicin eller är det vädret? Visst undrar jag... Är det medicinen så kanske detta kan hålla i sig... Länge. Inga tankar på att livet är för tufft, skönare att inte leva, alla andra har det bättre när jag inte är här osv osv. Det är som en djävul som suttit på axeln sååå länge och helt plötsligt har ramlat av...
Är det VÄDRET, D-vitamin, värme, solljus... ja då vet jag att det är tillfälligt. Så jag hoppas självklart det är medicinen. Jag mår gärna så här. Så mycket lättare att hantera mina andra defekter när jag mår bra.
Jag är alltid fullt medveten om hur bra jag har det. Därav är det också så mycket svårare när jag mår dåligt utan att veta varför. "Allt är ju bra"... Nu ÄR allt bra. 😊

Och jag har verkligen carpe diemat den senaste tiden. Sugit åt mig av allas komplimanger-det är så lite som behövs-tack, njutit av min träning, suttit och betraktat min fru, njutit av doften av sol i barrskogen, regn i värmen, min fina stuga, och alla besök på gymmet trots det fina vädret. Fantastiskt. Bara fantastiskt...



1 kommentar: