Catching up

Och nu var det så där länge sen igen. Men faktiskt, det känns helt ok. Jag är i full gång, det går skitbra på gym, både styrkemässigt och konditionsmässigt. Kosten går BRA, ja-allt går riktigt fint med hälsan just nu. Och gud vad det påverkar resten av mig!

Min sorts humor :)

Börjat med löpningen lite smått, två stycken 5 kilometare och en 6:a. Vill inte vara dumdristig och ge mig på milen direkt. Påföljden, med min tur, skulle vara benhinneinflammation eller rent av att höften lägger av. Så kul ska vi INTE ha det, så jag börjar nätt!

 Dock har jag i stort sett konstant träningsvärk någonstans, inte konstigt med denna intensiteten. "Kan du aldrig vara bara LAGOM?" frågade exfrun och nej, jag kan nog inte det. Allt eller inget. Take it or leave it.
Hemma börjar jag också komma igång, kämpar med Body combat för att få upp flås och kondition - ett bra alternativ när jag inte kan lämna lägeneten för jag har skrutten. Det rinner av mig när jag är färdig och för varje gång jag kör känner jag mig lite piggare och lite uthålligare så det ger nog lite resultat ändå.

Heeelt slut efter gött hemmapass...





















Svettig och äcklig också för den delen...
ÖÖööh.

Just nu känner jag att jag är på väg in i en lite mer egentidsfas... De som vill vara runt mig får nog kämpa lite, jag ska börja vårda tiden med mig själv. Jag börjar så smått acklimatisera mig till det livet jag faktiskt lever och börjar trivas med det. Jag brottas med de flesta människors standardissues "vad tänker de runt omkring, vad ska andra säga?". Om jag inte vill inleda nåt, är jag konstig då? Jag vill faktiskt satsa på mig nu, min träning, mitt jobb och min hund - inget annat. Tänk så konfliktfritt....


Just nu räcker det med vänner, de som väljer bort mig får skylla sig själva. Jag är en bra vän och too bad om man låter sig styras av andra och väljer bort mig. Deras förlust känner jag. Jag kan satsa på de jag har som fortfarande inte får vad jag tycker de förtjänar av mig i tid ändå.
Vissa vänner KAN man inte träffa för ofta... Som Anna och Yvonne, där är ALLDELES för mycket GOTT i den lägenheten för ens eget bästa... :) Denna gången fick jag flytta fatet med kakor till ett annat bord... Med Annas hembakade saker kan jag inte ha dem framför mig bara... De ropar på mig... "...liiindaaaa.... liiiindaaa... ääääät mig... ÄÄÄÄT mig....". Fatta så svårt det är! :)
 Tre bilder från senaste besöket. Fullt engagerade i olika saker!



Mobil...



TV...
Lägg märke till godisskålen.....

Stickning...

I förrgår följde jag med Anders till min uppfödare och hälsade på hans blivande lilla krabat.... Tänk att min lilla skrutt också varit så liten....



Trött, tröttare, tröttast

Populäre Anders...

Anders med sitt lilla burr

Det ska börjas i tid!

Det var ett underbart besök. Söta små filurer, vassa tänder, rultande fötter... Men jag sätter mig ändå i bilen med MIN NIKON, och jag kunde inte ha det bättre och jag kunde INTE älska någon mer än honom... Mitt hjärta ♥

Fick höra av Annika att jag var "för snäll" i min uppfostran, tänk det är första gången JAG får höra det. Brukar vara tvärt om - "är du inte liute väl hård nu..?"
Det var nog bra att höra dock, tog mig lite på sängkanten, men vill vi att våra hundar ska umgås sen så gäller det att vi visar att vi bestämmer. Jag tog min tillsägning på allvar så ska börja skärpa mig vid hundmöten lite mer nu. Point taken, som det heter.


Fick äran att fotografera en gravid vän för någon dag sedan. Jag gör denna sortens porträtt alldeles för sällan. Tycker ju det är jättekul men modellerna växer inte på träd... Förutom kanske nu den närmsta tiden... En något pratglad och obekväm framför kameran-modell hade jag denna gången, men är man fin så är man, oavsett om man tycker om att bli fotograferad eller ej. Några bilder kan jag avslöja.

Börjar blir trött, har säkert mycket att säga till men väljer att avsluta med två bilder. Översta är mina härliga seniorer. Torsdagarna blir förgyllda av dessa skrattande glada människor som kivas med mig och tränar med mig varje vecka. De har ingen aning om hur mycket jag ser fram emot varje torsdag för att de är som de är... Underbara människor.

Bilden under kommer från min viceordförande på dansen i Höganäs. Efter en kväll med dans och skratt så ser jag kärlek överallt! :))
Ha en underbar söndag kväll! Nu blir det en avslappande niofilm.